Prolog:
Inom gruvindustrin har det alltid funnits behov av att upprätthålla kommunikation mellan personal nere i gruvan och ovan jord, i första hand av säkerhets- och produktionsskäl men även förmedling av företagsinformation. Behovet av information löstes från början genom utgivning av en egen personaltidning en gång i månaden. För att ge personalen dagsaktuell uppdatering så startade man en så kallad Gruvradio, från en studio inne på företaget sände man per tråd nyheter ut till personal i gruvstugor och restauranger både ovan och under jord där högtalare fanns. Hos gruvbolaget LKAB startade man 1961 lokala utsändningar i Malmberget, därefter i Svappavaara Mars 1971 och i Kiruna Maj 1972. Utsändningen gjordes över företagets egna lokala telenät med hygglig kvalitet. Blandningen av företagsnyheter och riksnyheter blev mycket uppskattat, nytta och nöje blandades på ett bra sätt. Under årens lopp ställdes högre krav på både teknik, kvalitet och innehåll. Efterhand upphörde det egenproducerade materialet och ersattes helt av riksradions programutbud. I början av 90-talet insåg man att systemets livslängd närmade sig sitt slut och det gick inte längre att få tag i reservdelar.
Kiruna Radioklubb tillfrågas:
Då inga kommersiella system fanns tillgängliga ställdes en förfrågan till Kiruna Radioklubb om man kunde konstruera och leverera ett trekanalers trådradiosystem för överföring av riksradions kanaler. Kiruna Radioklubb åtog sig att utveckla, konstruera och tillverka systemet samt en prototyp till ett abonnentfilter. Radiomottagarna som användes var kommersiella bilstereo av RDS-typ med kassettbandspelare. Mottagningen var inställd i mono för att båda utgående kanalerna skulle vara lika och bara den ena kanalen kopplad vidare till modulator-steget. Den andra kanalen användes för kontroll av mottagningen via en lokal monitorhögtalare. Systemet var inrymt i fyra rack-lådor, tre identiska enheter med radiomottagare och i den fjärde kombinator/drivsteg och strömförsörjning.
Trådradiosystemet kunde ta emot tre olika radiokanaler från publika radionätet, audio-signalerna användes för att amplitudmodulera tre olika bärvågor i långvågsbandet som via kombinatorn, drivsteget och trådradio-filtret sändes ut på LKAB:s telenät. De tre radioprogrammen var SR P1 på 163 kHz, SR P3 på 209 kHz och SR P4 på 270 kHz. Under snabbvals-knapparna på bilstereoapparaterna fanns även SR P2 och Kiruna närradio lagrade om man enkelt ville skifta vilket program som skulle sändas ut på någon kanal. Alla tre programkällor kunde ersättas med kassettband för distribution av information till de anställda eller egenproducerade program.
På abonnentsidan nere i gruvan användes radiomottagare med långvågsbandet anslutna till telenätet via ett mellanjack och abonnentfilter. Dessa filter serietillverkades av LKAB:s egen elektronikverkstad enligt prototypen från Kiruna Radioklubb. Endast 14 månader efter en första förfrågan var systemet i drift tack vare en gedigen arbetsinsats av klubbens medlemmar.
Systemet i drift:
Sändaren var vid drifttagningen placerad ovan jord inne på LKAB:s industriområde. När ljudkvaliteten så småningom blev lidande i takt med att gruvan blev djupare blev den 2008 flyttad till nivå 740 meter underjord, då kunde ledningslängden minskas med cirka 3000 meter och ljudkvaliteten höjdes åter. En fiber-converter skickade då ner FM-signalen till sändaren. Trådradion distribuerades till hela gruvan, matsalar, verkstäder och rastkurar. Plats fanns från början för 80 abonnenter men systemet utökades i slutet av 90-talet till 100 abonnenter.
Web-radion tar över:
2016 slutade trådradiosystemet att byggas ut då det började bli svårt att få tag i lämpliga långvågsmottagare för abonnentsidan att konvertera. Det analoga telenätet under jord stängdes ner under 2017 och ersattes med IP eller Wifi telefoni och web-radion fick ta över den roll trådradion hade tidigare.
2018 stängdes så trådradiosändaren tillverkad av Kiruna Radioklubb av för gott efter nära 30 års felfri drift och blev slutligen skrotad under 2020.